Tredjeårsstudenterna vid Teaterhögskolan i Stockholm
Årskurs 3
har nyligen avslutat inspelningen av en långfilm vid namn Stockholmssyndromet. Det är en drama-komedi om hur åtta förvirrade unga människors vägar i livet korsas och hur de brottas med sina olika böjelser, bedrövelser och tvångsföreställningar. Filmens manus är skrivet av Matthew Allen, som också har regisserat den. Filmen beräknas vara klar för offentlig visning tidigt hösten 2007.
Kurskatalog hösten 2006 (pdf-format)
Anmälningsblankett (pdf-format)
Blick på föreställningen, 5 poäng
Kurslärare: Joakim Stenshäll
Kursperiod: 15 september – 2 december
Omfattning: Deltid, 15-16, 23 september
21 oktober, 11 november, 1-2 december
Kl. 10.00-15.00
Inför varje kurstillfälle görs ett gemensamt teaterbesök.
Studenterna betalar själva sin biljettkostnad.
Sista ansökningsdag: 17 augusti 2006
Dockteater – vad är det? 5 poäng
Kurslärare: Helena Nilsson och Margareta Sörenson
Kursperiod: 9 oktober – 6 december
Omfattning: 9-11, 16-17, 23-24, 30-31 oktober
6-7, 13-14, 20-21, 27-28 november
4-6 december
Kl. 10.00-15.00
Sista ansökningsdag: 4 september 2006
Röst och rörlighet, 3 poäng
Kurslärare: Tuija Likkanen och Peter Teubner
Kursperiod: 6 – 23 november
Omfattning: Heltid, måndag-torsdag kl 10.15-15.00
Sista ansökningsdag: 11 oktober 2006
Kundaliniyoga, 3 poäng
Kurslärare: Aleksandra Czarnecki Plaude
Kursperiod: 20 november – 8 december
Omfattning: 20-24 november kl 10.00-13.00
27 november – 1 december självstudier
4-8 december kl 10.00-13.00
Sista ansökningsdag: 11 oktober 2006
För nedanstående kurser har ansökningstiden gått ut och ansökningar behandlas i mån av plats.
Kurser våren 2006
Sommarakademin
Kurser med sista ansökningsdag 18 april:
Läsning, 3 poäng
Kurslärare: Cecilia Berefelt
Kursperiod: 29 maj – 18 augusti
Omfattning: Heltid. 29-30/5 kl 10-16, 12-21/6 kl 8-15 på Holmhällar på Gotland, 17-18/8 kl 10-16. (11 och 22/6 är resdagar)
Sista ansökningsdag: 18 april
Neutralmask och clown, 3 poäng
Kurslärare: Per Sörberg
Kursperiod: 5-22 juni
Omfattning: Heltid. 5-9, 16-22 juni kl 10-15.
Sista ansökningsdag: 18 april
Improvisation – Meisnerteknik, 3 poäng
Kurslärare: Matthew Allen
Kursperiod: 7 augusti – 1 september
Omfattning: Heltid, måndag-fredag kl 19-23 (uppehåll 21-25 augusti)
Sista ansökningsdag: 21 juni 2006
Hösten 2006
Kurser med sista ansökningsdag i augusti och september:
Dramatisk text, 10 poäng
Kurslärare: Dennis Magnusson och Jacob Hirdwall
Kursperiod: 18 september – 15 december
Omfattning: Deltid, 18-26 september, 30-31 oktober, 8, 11-15 december
Vardagar kl 10.00-15.00
(samt ytterligare två tillfällen som bestäms inom gruppen)
Sista ansökningsdag: 17 augusti 2006
Tystnad tagning, 5 poäng
Kurslärare: Christjan Wegner
Kursperiod: 2 oktober-3 november
Omfattning: Heltid, måndag-fredag kl 10.00-15.00
Sista ansökningsdag: 4 september 2006
Efter ett års uppehåll anordnar vi nu inträdesprov till skådespelarprogrammet igen. Programmet, som tidigare var fyraårigt, omfattar nu tre år (120 högskolepoäng). De studenter som kommer att antas nu, och som ska påbörja sin utbildning hösten 2007, kommer alltså att antas till detta treåriga program.
Anmälningstiden till årets inträdesprov till skådespelarprogrammet vid Teaterhögskolan i Stockholm gick ut måndagen den 2 oktober. Information om inträdesproven till mimprogrammet lägger vi ut på hemsidan i början av november; proven kommer preliminärt att äga rum i slutet av januari 2007.
Teaterhögskolan i Göteborg och Teaterhögskolan i Malmö har också på samma sätt anpassat sina skådespelarprogram till den europeiska överenskommelsen om hur högskoleutbildningar ska utformas; de kommer, liksom Luleåskolan, att ha inträdesprov under detta läsår. Information om datum m m hittar du på respektive högskolas hemsida och länkar till dem finns under rubriken Länkar.
Om du har frågor, som du inte hittar svar på i texten här nedan, kan du mejla till intradesprov@teaterhogskolan.se.
Mer information om inträdesproven
Det fjärde läsåret på Mimprogrammet och Skådespelarprogrammet ägnas nästan uteslutande åt studenternas examensföreställningar, de som också kallas slutproduktioner.
Varje student är med i en helklass- och en halvklassproduktion. Pjäsvalet för slutproduktionerna görs i samråd mellan studenter, rektor och tänkt regissör.
Yrkesaktiva regissörer, scenografer och ljussättare anställs för att produktionerna ska efterlikna professionella förutsättningar.
Föreställningarna marknadsförs främst mot framtida tänkta arbetsgivare, men även allmänheten bjuds in. Biljetterna måste bokas i förväg eftersom efterfrågan oftast är stor.
Välkomna!
Stockholmsskolans historia
Utbildningen av skådespelare i Sverige startades av Gustav III år 1787. Den var länge knuten till Kungliga Dramatiska Teatern i Stockholm under namnet Dramatens Elevskola. Trots att elevskolan upphörde redan 1964 lever den kvar i det allmänna medvetandet i kraft av den stjärnglans som omger många av de skådespelare aom utbildades där; en del av dem är fortfarande verksamma vid Dramaten.
Utbildningen skiljs från teatrarna
I mitten av 1960-talet beslöt riksdag och regering att skilja skådespelarutbildningarna från de teatrar där den bedrevs. Det gällde alltså Dramaten i Stockholm och stadsteatrarna i Göteborg, Malmö och Norrköping-Linköping.
Huvudskälet till beslutet var att man ville ge skådespelareleverna möjlighet till en koncentrerad utbildning, där man slapp teatrarnas allt större krav på att eleverna skulle statera och medverka i småroller i uppsättningar.
Efter några år började man diskutera om inte denna ”skilsmässa” hade skapat ett alltför stort avstånd mellan utbildningen och teatern, och den diskussionen ledde till att man 1981 förlängde utbildningen, som då var treårig, med en praktiktermin. år 1993 lades ytterligare en termin till, avsedd att ge utrymme för arbete med radio, tv och film.
En självständig högskola
När skådespelarutbildningarna skildes från teatrarna lades den i Norrköping-Linköping ner och två av dem – Göteborg och Malmö – knöts något senare som institutioner till universiteten i Göteborg respektive Lund. Stockholmsskolan förblev en självständig skola under namnet Statens skola för scenisk utbildning.
Under årens lopp har det sedan vid ett antal tillfällen förts fram idéer om att sammanföra en del av eller alla de konstnärliga utbildningarna i Stockholm till en gemensam högskola, men för Stockholmsskolan har det alltid varit viktigt att vara en självständig högskola, och man har framgångsrikt hävdat detta.
Ett innehållsrikt och givande samarbete bedrivs dock med både de andra högskolorna i Stockholm – inte minst Dramatiska Institutet! – och med de övriga teaterhögskolorna i landet.
Sedan 1996 finns nu också en skådespelarutbildning i Luleå, med viss koppling till Norrbottensteatern, och organisatoriskt knuten till Luleås Tekniska Universitet.
Vad har skolan för metod?
Stockholmsskolan har aldrig bekänt sig till någon bestämd metod. Arbetet på skolan har naturligtvis präglats av olika stora konstnärer och pedagoger, som alla har gjort sina avtryck i undervisningen.
Stig Torsslow , som var den siste rektorn för Elevskolan svarade en gång på 50-talet på frågan om vilken metod man använde: ”Vår metod har alltid varit metodlöshet”. Tio år senare utvecklade han detta:
”Det finns två sorters skolor. En som samlas kring en mycket betydande scenkonstnär eller pedagog – Stanislavskij , Brecht, Jouvet , Strasberg . Det sker på gott och ont. Det resulterar i en enhetlig stil; de elever som inte kan anpassa sig till denna stil får inte luft under vingarna. En annan skoltyp verkar kring ett arbetsprogram, i ett fritt kollektiv. Det kan naturligtvis kännas både ensamt och kyligt för den som inte har så mycket eget att komma med. Men för den konstnär som reagerar för tryck och vill ha plats för experiment kan det kännas fritt; frihet är väl alltid en smula kyligt.”
”En tänkande skådespelare”
Under 1970- och 80-talen samarbetade Stockholmsskolan intensivt med den statliga teaterhögskolan i Östberlin. En av de ledande pedagogerna där, Rudi Penka , återkom ett par gånger om året till Stockholm som gästlärare. Penka , som var född 1923, kom som skådespelare till Berliner Ensemble på 50-talet. Bertold Brecht, som var verksam där som regissör, uppmanade honom så småningom att börja undervisa. Han utvecklade, som han själv uttryckte det, en syntes av Stanislavskijs och Brechts erfarenheter:
”Jag försöker utbilda en tänkande skådespelare, som för fram sina känslor på scenen, känslor renade genom tanken, som Brecht säger.”
Keve Hjelms vision
1988 blev Keve Hjelm rektor för Stockholmsskolan. Ett år senare blev han skolans förste professor i scenisk gestaltning. Med sin 45-åriga yrkeserfarenhet och sin vision om den självständiga och skapande skådespelaren kom Keve Hjelm att påverka skolan väldigt starkt under sina nästan 10 år som professor.
I sin undervisning inspirerade Keve en generation skådespelarstudenter till att ta ansvar för – och makten över – sitt konstnärskap. Keve Hjelms idéer och tankar om skådespeleri och skådespelarutbildning kommer att ges ut i bokform någon gång under 2003/2004. Det blir den första utgåvan i den skriftserie som Teaterhögskolan planerar att göra i syfte att dokumentera Teaterhögskolans pedagogiska och konstnärliga arbete.
Har Stockholmsskolan någonsin haft en kvinnlig rektor?
Under de första ca 100 åren av skådespelarutbildningen hände det några gånger att elevskolans föreståndare var en kvinna:
Sophia Lovisa Gråå (1804-1812)
Karoline Müller (1812-1815)
Kristina Ruckman(1819-1828)
Carolina Bock (1831-1834 och 1841-1856).
Under elevskolans sista år administrerades dess verksamhet av Ingrid Luterkort, som också var lärare i scenframställning.
Sedan skolan blev självständig har dock ingen kvinnlig rektor utsetts. I skolans jämställdhetsplan finns inskrivet att man i samband med rekrytering av ny rektor aktivt ska verka för att finna en kvinnlig kandidat.
Läs mer om skådespelarutbildningen i Sverige
I dessa böcker finns mer information om skådespelarutbildningens historia:
Skådespelarens utbildning av Ingrid Luterkort. Utgiven av Riksteatern 1976
Om igen, herr Molander! av Ingrid Luterkort. Utgiven av Stockholmia förlag 1998
Böckerna kan vara svåra att få tag på, men försök på ditt bibliotek! Det finns också två bibliotek i landet som är särskilt inriktade på teaterområdet: Sveriges Teatermuseums bibliotek och Dramatens bibliotek.
Länkar
Sveriges Teatermuseums bibliotek, tel 08-556 931 11
Kgl Dramatiska Teaterns bibliotek, tel 08-665 61 94
Nu är hösten här och det är premiärtid för våra fjärdeårsstudenter. Efter drygt tre års utbildning ska de nu möta sin publik i en första slutproduktion. Möt skådespelarstudenterna i Peter Asmussens pjäs Våld, premiär 4 november och mimstudenterna i en öppen repetition av Who’s writing this anyway, 17 och 18 november. Samtidigt presenterar vi vår andra kurskatalog med ett fullmatat kursutbud för yrkesverksamma skådespelare och mimare.
Olle Jansson
Rektor
Skådespelarutbildningen omfattar 160 poäng och motsvarar fyra års studier på heltid. All undervisning är obligatorisk och till största delen schemalagd och lärarledd. Undervisningen bedrivs, med få undantag, på svenska. Nedan finns en sammanfatning av vår utbildningsplan. Om du vill läsa hela, klicka här.
Upplägg
Mål
Innehåll
Se även
Upplägg
Termin 1 – 4:
Grundläggande utbildning i röst och tal, rörelse, sång, musik och teori samt huvudämnet scenframställning.
Termin 5 – 6:
Praktik vid en teater, där studenterna ingår i ensemblen och medverkar i en eller flera uppsättningar. Vid återkomsten från praktikterminen arbetar man med radioteater, film och tv.
Termin 7 – 8:
Utbildningens sista läsår domineras av arbetet med de föreställningar som visas offentligt på skolan.
Mål
Skådespelarprogrammet har som mål att utbilda självständiga och konstnärligt medvetna skådespelare för pofessionell verksamhet inom teater, film, tv, radio med mera.
Innehåll
I undervisningen ingår följande ämnen:
* Scenframställning
* Röst och tal
* Rörelse och rytmik
* Sång och musik
* Eget skapande arbete
* Teori och uppsatsskrivande
Mimprogrammet omfattar 160 poäng och motsvarar fyra års studier på heltid. All undervisning är obligatorisk och till största delen schemalagd och lärarledd. Utbildningen bedrivs på svenska.
Detta är den enda utbildningen i sitt slag i Norden. Endast en klass med ca 10 studenter utbildas i taget.
Utbildningen består av två grundläggande år, ett tredje år med en praktiktermin samt en termin med längre perioder av temainriktad undervisning och återkoppling. Det fjärde året görs föreställningar som visas för offentlig publik.
Mimutbildningen ger de studerande sådana kunskaper att de efter utbildningen kan arbeta som mimskådespelare inom olika typer av scenisk verksamhet.
Inträdesproven skjuts upp ett år
Högskolestyrelsen för Teaterhögskolan i Stockholm har beslutat att skjuta upp årets inträdesprov. Det blir alltså ingen antagning i höst av studenter till den 4-åriga skådespelarutbildningen eller till den 4-åriga mimutbildningen, med studiestart hösten 2006. Nästa antagning till utbildningarna planeras till november 2006, med studiestart hösten 2007.
Anledningen till detta är regeringens förslag att förändra utbildningen på högskolor och universitet i Sverige som ett led i anpassningen till en europeisk överenskommelse om att den högre utbildningen inom Europa ska bli likvärdig. Det innebär att vi, precis som alla andra svenska högskolor och universitet, måste göra om våra 4-åriga utbildningsprogram till 3 år, med en möjlighet att därefter fortsätta ett fjärde och eventuellt ett femte år. Men själva grundutbildningen ska alltså förkortas till 3 år.
Vi har kommit fram till att det vore fel att ta in två nya årskurser på 4-åriga utbildningar samtidigt som vi skulle arbeta med att omforma dem till 3-åriga program. Dessutom skulle det innebära att vi fyra år senare hade dubbla avgångsklasser med olika utbildningslängd, vilket både skulle ge en krånglig utbildningssituation och vara olyckligt med tanke på arbetsmarknaden.
Självklart inser vi att många som hade tänkt söka in till skådespelar- eller mimprogrammet blir besvikna över vårt beslut! Vi kan bara hoppas att ni förstår att vi gör det av omtanke om utbildningarna och våra framtida studenter, och för att i lugn och ro få arbeta med förändringarna för att kunna inbjuda er till inträdesprov till nya, ännu bättre utbildningar om ungefär ett år.
Både Teaterhögskolan i Malmö och Teaterhögskolan i Göteborg kommer att ha antagning till skådespelarprogrammen under år 2006. I Göteborg går anmälningstiden ut den 15 december 2005, och i Malmö den 15 november. Du kan läsa mer på deras respektive hemsidor. Luleåskolan har inträdesprov endast vartannat år; nästa gång under 2007.
Under läsåret 2006/07 kommer vi att förstärka och utvidga vår kursverksamhet för yrkesverksamma skådespelare ytterligare. Vi kommer bl a att anordna en ettårig kompletteringsutbildning för skådespelare med längre yrkeserfarenhet, som saknar grundutbildning.
Vem kan söka?
För att få söka in till mimprogrammet måste du uppfylla två formella krav. Du måste
ha gått igenom gymnasieskolan.
Om du inte har gått igenom gymnasiet kan du ansöka om dispens för att få delta i proven ändå.
Utbildningen är fysiskt mycket krävande. Erfarenhet och intresse av att arbeta med kroppen är en förutsättning.
Hur går proven till?
Antagning sker under ca en vecka genom rörelseprov, improvisation och förelagda uppgifter. Inga förberedelser behövs för att söka.
Hur anmäler man sig?
Man anmäler sig till inträdesproven med hjälp av en särskild blankett, som man kan beställa från skolan eller skriva ut från vår webbplats. Blanketten och utförlig information om proven läggs ut här i god tid innan anmälningstiden går ut.
Se även:
Intervju med My Areskoug, utbildningsledare på Mimprogrammet och lärare i mim och rörelse
Intervju Marcus Doverud, student
Intervju med Katja Seitajoki, student
Om Mimutbildningen – en kort historik av Torun Boucher
Vad är mim? Ett litet kapitel om mim av Torun Boucher
Läs mer:
Inträdesprov till Skådespelarprogrammet
Skådespelarutbildningar utomlands
Förberedande utbildningar
Enligt högskolelagen ska all undervisning i svensk högre utbildning vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet, och forskning och konstnärligt utvecklingsarbete samt annat utvecklingsarbete (Hl Kap1 §2).
Liksom vid många andra konstnärliga högskolor har flera av våra lärare lång pedagogisk utbildning, bland annat musik-, dans, och gymnasielärarutbildning.
Det pedagogiska utvecklingsarbetet vid Teaterhögskolan i Stockholm har intensifierats sedan våren 2002 och kan delas in i fyra olika delar:
Lärande kollegor
Seminarieserie för våra lärare
Pedagogiska samtal
Studerandestöd
Länkar till några andra universitet och högskolors pedagogiska utvecklingsarbete
Lärande kollegor
Under höstterminen 2003 påbörjas ett projekt där lärarna vid Teaterhögskolan besöker varandra i sin undervisning för att lära av varandra och utvecklas med varandra.
Ett syfte med detta är att öka lärarnas möjlighet att lära av varandra. Men viktigare än denna individueulla aspekt är den kollektiva intentionen. Genom att besöka varandra och tala om varandras undervisning, förväntar vi oss att den gemensamma förståelsen för de olika pedagogernas verksamhet ökar, att ett gemensamt språk för kommunikation kring pedagogiska frågor växer fram och att en gemensam undervisningsetik utvecklas. Som ram för besöken utgår lärarna från ett formulär (pdf).
Seminarieserie för våra lärare
Hösten 2002 påbörjades en seminarieserie kring pedagogisk utveckling för lärarna vid Teaterhögskolan. Seminarieserien är ett sätt att möta det krav som numer finns att lärare vid svenska högskolor ska ha minst tio veckors universitetspedagogisk utbildning. Tanken är att vi inom två år ska kunna möta detta krav för våra lärare. Än så länge har seminarierna letts av interna personer, men gästlärare kommer att engageras längre fram.
Pedagogiska samtal
Minst en gång per år träffar samtliga lärare vår pedagogiska utvecklingschef för pedagogiska utvecklingssamtal. Där finns möjlighet att uttrycka önskemål om vidareutbildning, få hjälp med svårigheter i undervisningen etc.
Förutom dessa obligatoriska samtal, finns möjlighet att vid behov få pedagogiskt stöd genom samtal med rektor eller pedagogisk utvecklingschef.
Studerandestöd
Eftersom lärande (inte undervisning) är det centrala i vår pedagogiska verksamhet är studenternas engagemang och dedikation i utbildningen central för dess framgång. Med start hösten 2003 kommer därför studenterna i årskurs ett att få undervisning i pedagogik, kunskapssyn och studieteknik.
Liksom lärarna har studenterna möjlighet till individuella samtal om sin lärandesituation med såväl rektor som pedagogisk utvecklingschef.
Länkar till några andra universitet och högskolors pedagogiska utvecklingsarbete:
Stockholms universitet
Umeå universitet
Växjö universitet
