Inträdesprov till Skådespelarutbildningen

 

Efter ett års uppehåll anordnar vi nu inträdesprov till skådespelarprogrammet igen. Programmet, som tidigare var fyraårigt, omfattar nu tre år (120 högskolepoäng). De studenter som kommer att antas nu, och som ska påbörja sin utbildning hösten 2007, kommer alltså att antas till detta treåriga program.

 

Anmälningstiden till årets inträdesprov till skådespelarprogrammet vid Teaterhögskolan i Stockholm gick ut måndagen den 2 oktober. Information om inträdesproven till mimprogrammet lägger vi ut på hemsidan i början av november; proven kommer preliminärt att äga rum i slutet av januari 2007.

 

Teaterhögskolan i Göteborg och Teaterhögskolan i Malmö har också på samma sätt anpassat sina skådespelarprogram till den europeiska överenskommelsen om hur högskoleutbildningar ska utformas; de kommer, liksom Luleåskolan, att ha inträdesprov under detta läsår. Information om datum m m hittar du på respektive högskolas hemsida och länkar till dem finns under rubriken Länkar.

 

Om du har frågor, som du inte hittar svar på i texten här nedan, kan du mejla till intradesprov@teaterhogskolan.se.

 

Mer information om inträdesproven

Föreställningar

 

Det fjärde läsåret på Mimprogrammet och Skådespelarprogrammet ägnas nästan uteslutande åt studenternas examensföreställningar, de som också kallas slutproduktioner.

Varje student är med i en helklass- och en halvklassproduktion. Pjäsvalet för slutproduktionerna görs i samråd mellan studenter, rektor och tänkt regissör.

 

Yrkesaktiva regissörer, scenografer och ljussättare anställs för att produktionerna ska efterlikna professionella förutsättningar.

 

Föreställningarna marknadsförs främst mot framtida tänkta arbetsgivare, men även allmänheten bjuds in. Biljetterna måste bokas i förväg eftersom efterfrågan oftast är stor.

Välkomna!

Historik

Stockholmsskolans historia

Utbildningen av skådespelare i Sverige startades av Gustav III år 1787. Den var länge knuten till Kungliga Dramatiska Teatern i Stockholm under namnet Dramatens Elevskola. Trots att elevskolan upphörde redan 1964 lever den kvar i det allmänna medvetandet i kraft av den stjärnglans som omger många av de skådespelare aom utbildades där; en del av dem är fortfarande verksamma vid Dramaten.

Utbildningen skiljs från teatrarna
I mitten av 1960-talet beslöt riksdag och regering att skilja skådespelarutbildningarna från de teatrar där den bedrevs. Det gällde alltså Dramaten i Stockholm och stadsteatrarna i Göteborg, Malmö och Norrköping-Linköping.

Huvudskälet till beslutet var att man ville ge skådespelareleverna möjlighet till en koncentrerad utbildning, där man slapp teatrarnas allt större krav på att eleverna skulle statera och medverka i småroller i uppsättningar.

Efter några år började man diskutera om inte denna ”skilsmässa” hade skapat ett alltför stort avstånd mellan utbildningen och teatern, och den diskussionen ledde till att man 1981 förlängde utbildningen, som då var treårig, med en praktiktermin. år 1993 lades ytterligare en termin till, avsedd att ge utrymme för arbete med radio, tv och film.

En självständig högskola
När skådespelarutbildningarna skildes från teatrarna lades den i Norrköping-Linköping ner och två av dem – Göteborg och Malmö – knöts något senare som institutioner till universiteten i Göteborg respektive Lund. Stockholmsskolan förblev en självständig skola under namnet Statens skola för scenisk utbildning.

Under årens lopp har det sedan vid ett antal tillfällen förts fram idéer om att sammanföra en del av eller alla de konstnärliga utbildningarna i Stockholm till en gemensam högskola, men för Stockholmsskolan har det alltid varit viktigt att vara en självständig högskola, och man har framgångsrikt hävdat detta.

Ett innehållsrikt och givande samarbete bedrivs dock med både de andra högskolorna i Stockholm – inte minst Dramatiska Institutet! – och med de övriga teaterhögskolorna i landet.

Sedan 1996 finns nu också en skådespelarutbildning i Luleå, med viss koppling till Norrbottensteatern, och organisatoriskt knuten till Luleås Tekniska Universitet.

Vad har skolan för metod?

Stockholmsskolan har aldrig bekänt sig till någon bestämd metod. Arbetet på skolan har naturligtvis präglats av olika stora konstnärer och pedagoger, som alla har gjort sina avtryck i undervisningen.

Stig Torsslow , som var den siste rektorn för Elevskolan svarade en gång på 50-talet på frågan om vilken metod man använde: ”Vår metod har alltid varit metodlöshet”. Tio år senare utvecklade han detta:

”Det finns två sorters skolor. En som samlas kring en mycket betydande scenkonstnär eller pedagog – Stanislavskij , Brecht, Jouvet , Strasberg . Det sker på gott och ont. Det resulterar i en enhetlig stil; de elever som inte kan anpassa sig till denna stil får inte luft under vingarna. En annan skoltyp verkar kring ett arbetsprogram, i ett fritt kollektiv. Det kan naturligtvis kännas både ensamt och kyligt för den som inte har så mycket eget att komma med. Men för den konstnär som reagerar för tryck och vill ha plats för experiment kan det kännas fritt; frihet är väl alltid en smula kyligt.”

”En tänkande skådespelare”
Under 1970- och 80-talen samarbetade Stockholmsskolan intensivt med den statliga teaterhögskolan i Östberlin. En av de ledande pedagogerna där, Rudi Penka , återkom ett par gånger om året till Stockholm som gästlärare. Penka , som var född 1923, kom som skådespelare till Berliner Ensemble på 50-talet. Bertold Brecht, som var verksam där som regissör, uppmanade honom så småningom att börja undervisa. Han utvecklade, som han själv uttryckte det, en syntes av Stanislavskijs och Brechts erfarenheter:

”Jag försöker utbilda en tänkande skådespelare, som för fram sina känslor på scenen, känslor renade genom tanken, som Brecht säger.”

Keve Hjelms vision
1988 blev Keve Hjelm rektor för Stockholmsskolan. Ett år senare blev han skolans förste professor i scenisk gestaltning. Med sin 45-åriga yrkeserfarenhet och sin vision om den självständiga och skapande skådespelaren kom Keve Hjelm att påverka skolan väldigt starkt under sina nästan 10 år som professor.

I sin undervisning inspirerade Keve en generation skådespelarstudenter till att ta ansvar för – och makten över – sitt konstnärskap. Keve Hjelms idéer och tankar om skådespeleri och skådespelarutbildning kommer att ges ut i bokform någon gång under 2003/2004. Det blir den första utgåvan i den skriftserie som Teaterhögskolan planerar att göra i syfte att dokumentera Teaterhögskolans pedagogiska och konstnärliga arbete.

Har Stockholmsskolan någonsin haft en kvinnlig rektor?

Under de första ca 100 åren av skådespelarutbildningen hände det några gånger att elevskolans föreståndare var en kvinna:
Sophia Lovisa Gråå (1804-1812)
Karoline Müller (1812-1815)
Kristina Ruckman(1819-1828)
Carolina Bock (1831-1834 och 1841-1856).
Under elevskolans sista år administrerades dess verksamhet av Ingrid Luterkort, som också var lärare i scenframställning.

Sedan skolan blev självständig har dock ingen kvinnlig rektor utsetts. I skolans jämställdhetsplan finns inskrivet att man i samband med rekrytering av ny rektor aktivt ska verka för att finna en kvinnlig kandidat.

Läs mer om skådespelarutbildningen i Sverige

I dessa böcker finns mer information om skådespelarutbildningens historia:
Skådespelarens utbildning av Ingrid Luterkort. Utgiven av Riksteatern 1976
Om igen, herr Molander! av Ingrid Luterkort. Utgiven av Stockholmia förlag 1998
Böckerna kan vara svåra att få tag på, men försök på ditt bibliotek! Det finns också två bibliotek i landet som är särskilt inriktade på teaterområdet: Sveriges Teatermuseums bibliotek och Dramatens bibliotek.

Länkar

Sveriges Teatermuseums bibliotek, tel 08-556 931 11
Kgl Dramatiska Teaterns bibliotek, tel 08-665 61 94

Välkommen till vår webbplats!

 

Nu är hösten här och det är premiärtid för våra fjärdeårsstudenter. Efter drygt tre års utbildning ska de nu möta sin publik i en första slutproduktion. Möt skådespelarstudenterna i Peter Asmussens pjäs Våld, premiär 4 november och mimstudenterna i en öppen repetition av Who’s writing this anyway, 17 och 18 november. Samtidigt presenterar vi vår andra kurskatalog med ett fullmatat kursutbud för yrkesverksamma skådespelare och mimare.

 

Olle Jansson

Rektor

Utbildningsplan

Skådespelarutbildningen omfattar 160 poäng och motsvarar fyra års studier på heltid. All undervisning är obligatorisk och till största delen schemalagd och lärarledd. Undervisningen bedrivs, med få undantag, på svenska. Nedan finns en sammanfatning av vår utbildningsplan. Om du vill läsa hela, klicka här.

 

Upplägg

Mål

Innehåll

Se även

 

 

Upplägg

 

Termin 1 – 4:

Grundläggande utbildning i röst och tal, rörelse, sång, musik och teori samt huvudämnet scenframställning.

 

Termin 5 – 6:

Praktik vid en teater, där studenterna ingår i ensemblen och medverkar i en eller flera uppsättningar. Vid återkomsten från praktikterminen arbetar man med radioteater, film och tv.

 

Termin 7 – 8:

Utbildningens sista läsår domineras av arbetet med de föreställningar som visas offentligt på skolan.

 

 

Mål

 

Skådespelarprogrammet har som mål att utbilda självständiga och konstnärligt medvetna skådespelare för pofessionell verksamhet inom teater, film, tv, radio med mera.

 

 

Innehåll

 

I undervisningen ingår följande ämnen:

* Scenframställning

* Röst och tal

* Rörelse och rytmik

* Sång och musik

* Eget skapande arbete

* Teori och uppsatsskrivande

Mimprogrammet

 

Mimprogrammet omfattar 160 poäng och motsvarar fyra års studier på heltid. All undervisning är obligatorisk och till största delen schemalagd och lärarledd. Utbildningen bedrivs på svenska.

 

Detta är den enda utbildningen i sitt slag i Norden. Endast en klass med ca 10 studenter utbildas i taget.

 

Utbildningen består av två grundläggande år, ett tredje år med en praktiktermin samt en termin med längre perioder av temainriktad undervisning och återkoppling. Det fjärde året görs föreställningar som visas för offentlig publik.

 

Mimutbildningen ger de studerande sådana kunskaper att de efter utbildningen kan arbeta som mimskådespelare inom olika typer av scenisk verksamhet.

 

Inträdesprov till mimprogrammet

Inträdesproven skjuts upp ett år

Högskolestyrelsen för Teaterhögskolan i Stockholm har beslutat att skjuta upp årets inträdesprov. Det blir alltså ingen antagning i höst av studenter till den 4-åriga skådespelarutbildningen eller till den 4-åriga mimutbildningen, med studiestart hösten 2006. Nästa antagning till utbildningarna planeras till november 2006, med studiestart hösten 2007.

Anledningen till detta är regeringens förslag att förändra utbildningen på högskolor och universitet i Sverige som ett led i anpassningen till en europeisk överenskommelse om att den högre utbildningen inom Europa ska bli likvärdig. Det innebär att vi, precis som alla andra svenska högskolor och universitet, måste göra om våra 4-åriga utbildningsprogram till 3 år, med en möjlighet att därefter fortsätta ett fjärde och eventuellt ett femte år. Men själva grundutbildningen ska alltså förkortas till 3 år.

Vi har kommit fram till att det vore fel att ta in två nya årskurser på 4-åriga utbildningar samtidigt som vi skulle arbeta med att omforma dem till 3-åriga program. Dessutom skulle det innebära att vi fyra år senare hade dubbla avgångsklasser med olika utbildningslängd, vilket både skulle ge en krånglig utbildningssituation och vara olyckligt med tanke på arbetsmarknaden.

Självklart inser vi att många som hade tänkt söka in till skådespelar- eller mimprogrammet blir besvikna över vårt beslut! Vi kan bara hoppas att ni förstår att vi gör det av omtanke om utbildningarna och våra framtida studenter, och för att i lugn och ro få arbeta med förändringarna för att kunna inbjuda er till inträdesprov till nya, ännu bättre utbildningar om ungefär ett år.

Både Teaterhögskolan i Malmö och Teaterhögskolan i Göteborg kommer att ha antagning till skådespelarprogrammen under år 2006. I Göteborg går anmälningstiden ut den 15 december 2005, och i Malmö den 15 november. Du kan läsa mer på deras respektive hemsidor. Luleåskolan har inträdesprov endast vartannat år; nästa gång under 2007.

Under läsåret 2006/07 kommer vi att förstärka och utvidga vår kursverksamhet för yrkesverksamma skådespelare ytterligare. Vi kommer bl a att anordna en ettårig kompletteringsutbildning för skådespelare med längre yrkeserfarenhet, som saknar grundutbildning.

Vem kan söka?
För att få söka in till mimprogrammet måste du uppfylla två formella krav. Du måste
ha gått igenom gymnasieskolan.
Om du inte har gått igenom gymnasiet kan du ansöka om dispens för att få delta i proven ändå.

Utbildningen är fysiskt mycket krävande. Erfarenhet och intresse av att arbeta med kroppen är en förutsättning.

Hur går proven till?
Antagning sker under ca en vecka genom rörelseprov, improvisation och förelagda uppgifter. Inga förberedelser behövs för att söka.

Hur anmäler man sig?
Man anmäler sig till inträdesproven med hjälp av en särskild blankett, som man kan beställa från skolan eller skriva ut från vår webbplats. Blanketten och utförlig information om proven läggs ut här i god tid innan anmälningstiden går ut.

Se även:
Intervju med My Areskoug, utbildningsledare på Mimprogrammet och lärare i mim och rörelse
Intervju Marcus Doverud, student
Intervju med Katja Seitajoki, student

Om Mimutbildningen – en kort historik av Torun Boucher
Vad är mim? Ett litet kapitel om mim av Torun Boucher

Läs mer:
Inträdesprov till Skådespelarprogrammet
Skådespelarutbildningar utomlands
Förberedande utbildningar

Pedagogiskt utvecklingsarbete

Enligt högskolelagen ska all undervisning i svensk högre utbildning vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet, och forskning och konstnärligt utvecklingsarbete samt annat utvecklingsarbete (Hl Kap1 §2).

Liksom vid många andra konstnärliga högskolor har flera av våra lärare lång pedagogisk utbildning, bland annat musik-, dans, och gymnasielärarutbildning.

 

Det pedagogiska utvecklingsarbetet vid Teaterhögskolan i Stockholm har intensifierats sedan våren 2002 och kan delas in i fyra olika delar:

Lärande kollegor

Seminarieserie för våra lärare

Pedagogiska samtal

Studerandestöd
Länkar till några andra universitet och högskolors pedagogiska utvecklingsarbete

 

 

Lärande kollegor
Under höstterminen 2003 påbörjas ett projekt där lärarna vid Teaterhögskolan besöker varandra i sin undervisning för att lära av varandra och utvecklas med varandra.

 

Ett syfte med detta är att öka lärarnas möjlighet att lära av varandra. Men viktigare än denna individueulla aspekt är den kollektiva intentionen. Genom att besöka varandra och tala om varandras undervisning, förväntar vi oss att den gemensamma förståelsen för de olika pedagogernas verksamhet ökar, att ett gemensamt språk för kommunikation kring pedagogiska frågor växer fram och att en gemensam undervisningsetik utvecklas. Som ram för besöken utgår lärarna från ett formulär (pdf).
Seminarieserie för våra lärare
Hösten 2002 påbörjades en seminarieserie kring pedagogisk utveckling för lärarna vid Teaterhögskolan. Seminarieserien är ett sätt att möta det krav som numer finns att lärare vid svenska högskolor ska ha minst tio veckors universitetspedagogisk utbildning. Tanken är att vi inom två år ska kunna möta detta krav för våra lärare. Än så länge har seminarierna letts av interna personer, men gästlärare kommer att engageras längre fram.
Pedagogiska samtal
Minst en gång per år träffar samtliga lärare vår pedagogiska utvecklingschef för pedagogiska utvecklingssamtal. Där finns möjlighet att uttrycka önskemål om vidareutbildning, få hjälp med svårigheter i undervisningen etc.
Förutom dessa obligatoriska samtal, finns möjlighet att vid behov få pedagogiskt stöd genom samtal med rektor eller pedagogisk utvecklingschef.
Studerandestöd
Eftersom lärande (inte undervisning) är det centrala i vår pedagogiska verksamhet är studenternas engagemang och dedikation i utbildningen central för dess framgång. Med start hösten 2003 kommer därför studenterna i årskurs ett att få undervisning i pedagogik, kunskapssyn och studieteknik.
Liksom lärarna har studenterna möjlighet till individuella samtal om sin lärandesituation med såväl rektor som pedagogisk utvecklingschef.
Länkar till några andra universitet och högskolors pedagogiska utvecklingsarbete:
Stockholms universitet
Umeå universitet
Växjö universitet

Kvalitetsarbete

Kvalitetsarbete

 

Grunden för Teaterhögskolans kvalitetsarbete är det kvalitetsutvecklingsprogram som antogs av högskolestyrelsen i september 2001 och gäller fram till 2004. Det sammanfattas i sju huvudpunkter (här något förkortade):

Scenframställningsämnet ska få en mer central roll i utbildningen.
Ett system för utvärdering ska skapas.
Utbildningsplanerna för mim- och skådespelarprogrammen ska revideras, ansvarsfördelningen mellan Teaterhögskolans beslutande organ ska tydliggöras.
Pedagogiska frågor ska stå i centrum för KU-arbetet.
Formerna för studenternas självständiga arbete ska utvecklas.
Fortbildningen ska utvecklas tillsamman med Teateralliansen.

Under hösten 2003 åtgärdades flera av dessa punkter, bland annat reviderades utbildningsplanerna och utvärderingssystemet har implementerats.

 

 

Kvalitetsgranskning

 

Sedan mitten av 90-talet har Högskoleverket (HSV) genomfört olika åtgärder med det primära syftet att stimulera kvalitetsarbetet vid Sveriges högskolor och universitet. Läs mer om HSV:s kvalitetsarbete.
Som ett led i detta arbete har HSV genomfört kvalitetsgranskningar av Teaterhögskolan i Stockholm vid två tillfällen, 1998 och 2002. Vid båda dessa tillfällen har Teaterhögskolan först skrivit en självvärdering, se pdf:

 

Från åskådarplats – En självvärdering av kvalitetsarbetet vid TEATERHÖGSKOLAN i Stockholm 1998 PDF, Teaterhögskolan i Stockholm – Självvärdering – 2002 PDF

 

En bedömargrupp utsedd av HSV har sedan gått igenom dokumentet och gjort platsbesök vid Teaterhögskolan samt avslutningsvis avlämnat en rapport:

 

Granskning och bedömning av kvalitetsarbetet vid Teaterhögskolan i Stockholm – 1998 PDF, Förnyad kvalitetsarbetsbedömning av Teaterhögskolan i Stockholm – 2002 PDF.
Rapporten från den senaste granskningen innehöll 30 förslag till åtgärder för att förbättra kvaliteten vid Teaterhögskolan, av vilka de flesta ligger helt eller delvis i linje med målen i vårt eget kvalitetsutvecklingsprogram. 20 av förslagen är åtgärdade eller i process att genomföras inom kort. Ett exempel på detta och en central del för kvalitetsarbetet är införandet av ett nytt kursvärderingssystem under hösten 2003.
Av de förslag som återstår att åtgärda har högskolestyrelsen beslutat att inom den närmaste tiden prioritera att

utveckla och finna former för att inom ramen för KU-arbetet dokumentera framstående pedagogiska insatser vid Teaterhögskolan
ytterligare öka kontakten och samarbetet med andra konstnärliga utbildningar såväl nationellt som internationellt.
Ett första steg i arbetet med att dokumentera framstående pedagogiska insatser har skett genom sammanställningen av en bok om Teaterhögskolans tidigare rektor, skådespelaren och professorn Keve Hjelm, som kom ut i början av 2004. Läs mer på sidan om Konstnärligt utvecklingsarbete.

 

 

Internationell jämförelse

 

I syfte att öka kontakten med andra konstnärliga utbildningar genomför vi för närvarande ett flertal inventerande studiebesök runt om i Europa. Bland annat gjordes två studieresor till England under våren 2002, då exempelvis flera utbildningar i Londonområdet samt PALATINE, ett resurscentrum för pedagogisk utveckling för institutioner inom området performing arts i Lancaster, besöktes.

 

Under hösten 2002 gjordes ett besök vid Konstnärliga teaterns skådespelarutbildning i Moskva.

 

Under hösten 2003 besöktes fler utbildningar i Europa; Teaterhögskolan var representerad vid ELIA:s konferens Quicksilver i Tilburg, Holland, om rörlighet inom högre konstnärlig utbildning i Europa.
En av Teaterhögskolans lärare var gästlärare vid Bard College, NY, USA – som STINT-stipendiat – under hösten 2003.

 

 

Länkar till några andra universitet och högskolors kvalitetsarbete
DI
Stockholms universitet
Umeå universitet
Uppsala universitet

 

Konstnärligt utvecklingsarbete

 

1977, då flera konstnärliga utbildningar förvandlades till högskoleutbildningar och Statens scenskola blev Teaterhögskolan i Stockholm, tillfördes en särskild ekonomisk resurs: Konstnärliga utvecklingsmedel. Dessa medel är en motsvarighet till de forskningsmedel, så kallade fakultetsmedel, som finns på andra universitet och högskolor.

På Teaterhögskolan i Stockholm används KU-medlen primärt till projekt som syftar till att dokumentera, undersöka och utveckla den pedagogiska verksamheten inom framför allt teaterområdet.

 

 

Pågående KU-projekt

 

Forskningskollegium tillsammans med DI och Södertörns högskola

Kön på scen

Maskprojekt i samband med Sagan om Orestes

Professorsseminariet

Skådespelarens yrkespraxis

 

 

Avslutade KU-projekt

 

Eget projekt – Bobby Gould i helvetet. Rapport av Gustav Deinhoff

Färden till Östern. Rapport av Filip Alexanderson

Dokumentation av Keve Hjelm

En utbildning finner sin form

Teater som ljud: maskprojekt i samarbete med DI

Andra högskolors KU-arbete

 

 

Pågående KU-projekt
Forskningskollegium tillsammans med DI och Södertörns högskola
Sedan 2001 pågår utvecklingen av ett forskningskollegium i samarbete mellan Dramatiska institutet (DI), Södertörns högskola (SH) och Teaterhögskolan i Stockholm. Kollegiet finansieras under en period om fyra och ett halvt år, 2001 – 2005, med medel från Vetenskapsrådet. Ett huvudmål med projektet är att skapa en process av samtal och kunskapsutveckling mellan forskare och konstnärer.
Forskningskollegiets huvudprojekt är De dramatiska konsternas arbetsspråk vilket projektleds av skådespelaren och professorn Leif Sundberg. Till detta kommer flera delprojekt:

Projektet Estetisk/filosofisk bas för konstnärligt utvecklingsarbete leds av ad professor Kjell Grede.
Tre delprojekt kring berättande finns inom ramen för kollegiet:

Vid SH drivs ett projekt kring Narration av docent Ola Holmgren.
Fil dr Sten Dahlstedt ansvarar för projektet Filosofi som historiskt berättande – exemplet Hegel.
Vid DI drivs projektet Narratologi med professor Peter Englund som projektledare.
Teaterhögskolan medverkar i kollegiet med projektet

Skådespelarens yrkespraxis.
Kön på scen
I mars 2000 tog en student i dåvarande årskurs två initiativ till en diskussion om könsroller i undervisningen på Teaterhögskolan. Detta initiativ ledde till ett projekt, Kön på scen, som består av flera delar av vilka två är aktiva för närvarande, finansierade av Vetenskapsrådet.

 

Två doktorander vid Stockholms universitet, Milda Rönn från institutionen för Nordiska språk och Ulrika von Schantz från teatervetenskapliga institutionen har under läsåret 2001/2002 observerat undervisningen utifrån sina respektive vetenskapliga perspektiv. För närvarande bearbetar de sina material och resultaten kommer att redovisas i två doktorsavhandlingar vt 2005 respektive vt 2006. Under skrivperioden kommer också delrapporter att tillställas Teaterhögskolan.
Projektet Kön på scen presenterades på de Nordiska teaterhögskolornas festival i Malmö 2002. Läs presentationen här.

 

Maskprojekt i samband med Sagan om Orestes
Under spelåret 2001/2002 spelade Folkteatern i Gävleborg Sagan om Orestes i regi av Peter Oskarsson. Hela projektet var ett forskningsprojekt kring möjligheten att spela den antika dramatiken idag.

 

Teaterhögskolan var med genom ett delprojekt som undersökte maskens användning och funktion i körarbetet, för vilket Cecilia Berefelt, lektor vid Teaterhögskolan, och fil dr Inger Zielfelt ansvarar.

 

En rapport kring detta arbete håller på att färdigställas och kommer att läggas ut som pdf-fil när den är klar.

 

Professorsseminariet
I augusti 2002 installerades tre nya professorer (plus en adjungerad) vid Teaterhögskolan i Stockholm. För att ge dessa ett forum för att utveckla sina professurer har ett professorsseminarium inrättats, vilket träffas ungefär var sjätte vecka.

 

Förutom våra egna professorer, samt ytterligare några nyckelpersoner från Teaterhögskolan, medverkar även professorer från några andra konstnärliga högskolor: en docent i teatervetenskap samt en professor i arbetslivsfrågor. Fokus ligger på fördjupade diskussioner om pedagogiska frågor.

 

 

Skådespelarens yrkespraxis
Skådespelarens yrkespraxis är ett femårigt projekt som syftar till att formulera den förtrogenhetskunskap (ungefär ”tyst kunskap”) som skådespelare med lång erfarenhet besitter. Projektet drivs i samarbete med Södertörns högskola och Teatervetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet.

 

Maria Johansson, som ansvarar för projektet, kommer att presentera sina resultat i en doktorsavhandling våren 2007.

 

Projektet Skådespelarens yrkespraxis presenterades på de Nordiska teaterhögskolornas festival i Malmö 2002. Läs presentationen här.

 

 

Avslutade projekt
Dokumentation av Keve Hjelm
Keve Hjelm, skådespelare och professor emeritus vid Teaterhögskolan, skrev under tre decennier, med början på 60-talet, en mängd artiklar om sin syn på skådespeleri, regi och teaterns roller.

 

Fil kand Hannes Meidal har redigerat detta omfattande material, vilket gavs ut i bokform i januari 2004. Till boken finns också en CD med ett antal röstexempel. Boken, som är utgiven på Carlsson Bokförlag, är nr 1 i Teaterhögskolan i Stockholms skriftserie och finns att köpa i bokhandeln.

 

 

En utbildning finner sin form

Under början av 1999 gjorde Jens Fellke intervjuer med de sammanlagt 26 studenter som gick ut från Teaterhögskolan 1995 – 1998. Intervjuerna berörde studenternas syn på tiden på Teaterhögskolan, från antagning till utspark, samt något om tiden efter utbildningen.

 

Resultaten från intervjuerna redovisas i rapporten En utbildning finner sin form.

 
Teater som ljud: maskprojekt tillsammans med DI
Under ledning av maskör, kostymör och scenograf Thanos Vovolis genomfördes under 2002 ett projekt med syfte att undersöka masken och de resonansvibrationer den alstrar i såväl skådespelaren som scenrummet. Bland annat deltog två röstlärare från Teaterhögskolan i projektet.

 

Projektet kunde inte genomföras i sin helhet eftersom ansökningar om externa medel, bland annat från Framtidens kultur, avslogs.

 

Projektet finns dokumenterat i Rapport 2002 – Teater som ljud.

 

 

 

Andra högskolors KU-arbete
Danshögskolan
DI
Konstfack
Kungliga Konsthögskolan
Kungliga Musikhögskolan
Stockholms musikpedagogiska institut
Teaterhögskolan i Malmö